Cal me Fella och Jennie

Ja i lördags visade han vad han verkligen kan. Jag anmälde oss till en tävling i Östergötland. Tänk att vi drog iväg enda till Vreta Kloster för att göra tävlingsdebut det kanske är lite konstigt.
Jag var nervös och trodde att jag skulle banga ut och ställa in allt men Micke pushade mig som alltid. Vi fick in Fella efter att ha fått fixat med bromsarna på bilen (de hade låst sig kvällen innan). Eftersom Micke inte får lyfta så fick jag ta bort och sätta dit hjulen och det var ju en ordentlig uppvärmning innan tävlingen. På plats nere i Vreta pysslade vi om Fella och gjorde honom fin sedan sadlade jag och satte mig upp. Omkring oss var det buller och bång men Fella gick omkring och var en riktig cooling. Han tittade lite nonchalant på de hästar som strulade och sedan gick han vidare. Framridningen skötte han exemplariskt och väl inne på tävlingsbanan likaså. Att sedan jag (pga oerfarenhet) missade en del är en annan historia och upp till mig att rätta till. Det som var viktigast på denna tävling var att det fungerade mellan mig och Fella. Nu har jag skrytit färdigt om min underbara häst och alla som har kommit i min närhet har fått höra hur underbar han är. Jag tänker då hur ska det gå på nästa tävling där alla jag pratat med är och ser och förväntar sig att han är lika fin? Tänk om han bråkar? Nej jag får absolut inte tänka så jag litar på min Fella och vi är nu mer "Team Jonslund" :) Vi har fått blodad tand båda två så det var inte sista gången vi visar upp oss så akta er... Nu har jag skrytit klart vi hörs. PS ska försöka skriva lite tätare på bloggen....