Cal me Fella och Jennie

ja det är verkligen en vintergata hela vägen in till oss från 52:an. Visst är det vackert men jag skulle aldrig ge mig ut med transport om det inte gällde livet såklart. Längtar så efter att få sätta igång och rida ordentligt men tydligen får det vänta för det är visst nytt oväder i antågande.
I  söndags var jag på hopptävlingar på Bullersta jag hjälper tjejen som har ponnierna här att komma i gång innan hon ska tävla samt gå banan. Det var ju länge sedan jag hoppade men tydligen sitter kunskaperna kvar.
När jag stod där utanför ridhuset sprängde ridskolehästarna stängslet och sprang in i stallet. Vem tror ni då var mitt i smeten och hjälpte till? Bloggar'n själv såklart min sambo blev inte förvånad att jag var där det hände han börjar bli van.
Väntar fortfarande på besked om jobbet jag sökte och jag tror att jag blir galen för jag vill verkligen ha det. Om jag inte får det väntar arkivet med journalgallring på måndag, gissa om jag känner mig underskattad.
Ja ja vi får se hur det går. Håll alla tummar för mig - snälla.