Cal me Fella och Jennie

ja det var ett tag sedan jag skrev av mig här. Det har varit lite turbulens här på Jonslund så jag har inte haft tid liksom. Micke har gjort en stor bukoperation så jag hade honom en vecka ner i Linköping samtidigt som jag jobbade och försökte ta hand om hem och djur. När jag kom hem från honom en kväll stod två hölass utanför stallet. Just då ringde min käre far för att höra hur Micke mådde och jag berättade om hölassen. Han lade nästan på luren i örat på mig och två timmar senare stod han och mamma utanför huset (de har bara 13 mil enkel resa). Dom är bara helt underbara det som var roligast var att mamma för första gången stod på ett hölass och det var inte för tidigt med tanke på att hon fyller 70 i höst.
I går kl 22 gick jag ut från jobbet och pustade ut. Fyra veckor semester och det första jag fick göra var att skjutsa Micke till Akuten. Stopp i magen och vätskebrist. Idag fick han inte åka hem och när jag skulle hjälpa honom så upptäckte jag att han hade fått en infektion. Då domderade jag lite med läkare och sköterskor och sedan fick jag som jag ville (det gäller att stå på sig i vården). Han fick antibiotika intravenöst och nu ska  väl infektionen lägga sig. Jag längtar så himla mycket efter att jag och Micke kan göra något tillsammans utan att han ska må dåligt. Han är så tapper min Micke jag beundrar honom verkligen även om jag får styra med honom lite för envis är han också.
Nu ska jag och Fluke gå ner till sommarhagen och titta till kusarna. De har varit ute dygnet runt sedan i torsdags så nu är det dags för framförallt Fella att göra skäl för brödfödan. Det är ändå för varmt att rida så de har det skönare ute på udden i hagen. Tja ba