Kan man bli sjuk av oro?
Ja visst kan man det men jag trodde inte att man kunde bli så dålig som jag blev häromdagen.
I tisdags skjutsade jag sambon till US i Linköping för han skulle opereras. I torsdags lunch pratade jag med honom innan han skulle ner till operation. Allt eftersom eftermiddagen gick kände jag hur jag började må dåligt.
Fick faktiskt gå hem innan arbetet var slut för jag trodde att jag höll på att bli magsjuk.
Tyckte att det var jättekonstigt då jag inte varit magsjuk sedan grabben var liten och jag brukar klara mig när det går magsjuka på jobbet. Men men ska det hända är det förstås när jag minst behöver det.
Efter att ha kämpat med att göra ordning i stallet och hos kaninerna tittade jag många gånger efter var dyngkärran var ifall jag skulle behöva spy. Klarade mig tills jag kom in och sedan blev det att kasta upp.
Ringde postop på US och precis som sambon kom dit sammanträffande eller? Pratade sedan med honom och det kändes som om jag mådde bättre också. Fick ändå vända ut och in på magen en gång till. Dagen efteråt var hemsk då jag var så himla ångestladdad hela dagen. På lördagen kom iallafall mina underbara föräldrar upp och de sov över till söndagen. Så himla skönt att de kom oron och ångesten var som bortblåst. Fick även träffa Micke på söndagskvällen och det var så skönt att få träffa honom igen. Är det kärlek att bry sig så mycket om den man älskar??
I tisdags skjutsade jag sambon till US i Linköping för han skulle opereras. I torsdags lunch pratade jag med honom innan han skulle ner till operation. Allt eftersom eftermiddagen gick kände jag hur jag började må dåligt.
Fick faktiskt gå hem innan arbetet var slut för jag trodde att jag höll på att bli magsjuk.
Tyckte att det var jättekonstigt då jag inte varit magsjuk sedan grabben var liten och jag brukar klara mig när det går magsjuka på jobbet. Men men ska det hända är det förstås när jag minst behöver det.
Efter att ha kämpat med att göra ordning i stallet och hos kaninerna tittade jag många gånger efter var dyngkärran var ifall jag skulle behöva spy. Klarade mig tills jag kom in och sedan blev det att kasta upp.
Ringde postop på US och precis som sambon kom dit sammanträffande eller? Pratade sedan med honom och det kändes som om jag mådde bättre också. Fick ändå vända ut och in på magen en gång till. Dagen efteråt var hemsk då jag var så himla ångestladdad hela dagen. På lördagen kom iallafall mina underbara föräldrar upp och de sov över till söndagen. Så himla skönt att de kom oron och ångesten var som bortblåst. Fick även träffa Micke på söndagskvällen och det var så skönt att få träffa honom igen. Är det kärlek att bry sig så mycket om den man älskar??
Kommentarer
Trackback
